Från över 144 klubbar till 4 på 100 år
Att bilda en klubb för lokala esperantister var det naturliga valet under större delen av 1900-talet. SEF hade även flera regionorganisationer som samlade klubbar i län och landskap för ökat samarbete. Vi har hittat deltagarlistor från esperantokurser på 1920-talet då 25 000 personer gick på nybörjarkurser bara under en termin. Den internationella esperantokongressen "Universala Kongreso" hölls i Stockholm sommaren 1934. Då tryckte de stora dagstidningarna nyheter på esperanto och kypare på flera krogar bar ett litet märke för att berätta att de kunde ta beställningar på esperanto.
Världen då såg väldigt annorlunda ut. Telefoner fanns men det kostade mycket att ringa. Vägarna var sämre och komforten i bilar, tåg och bussar var det också. Man reste gärna, men med det stora intresset var lokala verksamheter en stor grej helt enkelt. Med billigare transporter och kommunikationer har nätverken in om rörelsen vuxit och idag sker väldigt mycket av esperantoverksamheten på nätet. Internet är som gjort för esperantovärlden.
Framtiden såg mycket ljus ut för esperantos expansion. Kurser i språket var det enskilt största ämnet på ABF i Stockholm. Det var så stort att ABF till och med hade en egen intern esperantoklubb. Sedan kom andra världskriget och engelskan. Men fransmän var också duktiga på att sätta käppar i hjulen, annars hade esperanto kunnat vara samarbetsspråket i FN sedan starten.
Flera av de gamla klubbarna har omvandlats till lokala grupper, och på så sätt har man sluppit ifrån formalia med årsmöten och styrelser. Istället samarbetar alla i gruppen med de viktigaste uppdragen: använda esperanto och sprida språket. Idag finns klubbar kvar i Stockholm, Göteborg och Malmö samt i Uppsala. Grupper finns i Norrbotten, Sundsvall, Östergötland och efter att klubben i Skövde gick i graven härom året funderar SEF-medlemmar i Skaraborg på att dra ihop ett regionalt nätverk.
Klubbar
Klubbarna är egna organisationer, fristående från SEF. Att sära på SEF och dess klubbar är en förändring som skedde så sent som 2022. Den som vill vara med i förbundet, det vill säga den nationella organisationen, blir medlem i SEF. Den som bor i närheten av en av klubbarna kan också bli medlem i klubben för att få fler lokala kontakter.
Samarbetet mellan SEF och klubbarna består därför att flera medlemmar som är aktiva i klubbar även är aktiva i SEF.
Stockholm
Kontakt
Esperanto-klubo de Stokholmo (EKS) skickar 2-5 gånger per år ut program för 2-4 månader framåt. Innehåller information om studier i esperanto, föredrag, kortspel, sångkvällar, litteratur. Ofta träffas vi i ABF-huset på Sveavägen 41. Kontakta oss för att få aktuellt program på mejl, och för att delta som besökare.
Medlemskap
OBS att detta inte stämmer längre.
Som medlem i SEF och i Esperanto-klubben i Stockholm (EKS) får du både SEF-s medlemstidning ”La Espero” på mejl eller på papper, och också klubbens programblad ”Ekspreso” på mejl (eller på papper, om du inte kan ta emot mejl). Du har rösträtt vid årsmöte både i SEF och i EKS. Du stöttar verksamhet kring esperanto nationellt och lokalt, bjuds in att nätverka och samarbeta. Välkommen!
Medlemsavgift i SEF och EKS 2022:
- med ”La Espero” och ”Ekspreso” på mejl: 200 kr.
- med ”La Espero” på papper och ”Ekspreso" på mejl: 250 kr.
Medlemsavgiften betalas in till SEF, Plusgiro 2012-3 eller Payson .
Malmö
Kontakt
Klubo Esperantista de Malmö har en lokal på Kronetorpsgatan 94. Där träffas vi enligt vårt program och arrangerar nybörjarkus när vi har intresserade. Lokalen har ett bibliotek med över 3000 böcker på Esperanto.
Medlemsbladet La Folio skickas ut sex gånger per år i elektronisk form.
Vi jobbar också med utåtriktad information: vi har berättat om språket vid olika arrangemang i staden och satt upp affischer.
telefonnummer: 073-971 80 78, Sten Svenonius
Historia
Malmö Esperantoförening har funnits i över 100 år. Den bildades den 12 april 1906. Till föreningens förste ordförande valdes idrottsplatsdirektör Karl Billquist.
1914 inbjöd föreningen till Baltaj Esperantistaj Tagoj (Baltiska Esperantodagar) med samtidigt årsmöte i Svenska Esperanto-Förbundet.
1931 började klubben ge ut medlemstidningen La Folio. Skånes distrikt av SEF bildades år 1935 och föreningen i Malmö anslöts.
Mycket uppskattade var Dansk-Svenska Esperanto-dagarna som anordnades under åren 1938 fram till 1990 med uppehåll under kriget.
Under åren 1938-39 arrangerades radioutsändningar från Malmö, på kortvåg, till hela världen. Från 1987 fram till 1989 sändes information om esperanto i Malmö Närradio.
I december 1945 deltog medlemmar från Malmö i en stor festlighet ordnad av esperantoföreningen i Köpenhamn och återknöt då kontakten med utlandet efter 2:a världskriget.
1982 fick ändhållsplatsen för busslinje 36 i Malmö namnet ”Esperantogatan” - den första hållplatsen i Sverige med detta namn.
1996 anslöt sig föreningen till Internet med snabb internationell kontakt och nya möjligheter i föreningens verksamhet.
Södra Distriktet av SEF upphörde år 2000 och ersattes av Sunda Esperanto Agado (SEA) som är ett nätverk av esperantoföreningar runt Öresund. Den geografiska närheten ger fina möjligheter att ta del av de olika klubbarnas program. Samarbetet över Öresund har alltid varit givande.
Under föreningens alla år har ett stort antal intressanta personligheter från hela världen besökt klubben och många medlemmar har deltagit i världskongresser och liknande arrangemang jorden runt.
Stadgar
Stadgar
Malmö Esperantoförening
(bildad den 12 april 1906)
(Stadgarna reviderade åren 1921, 1928, 1934, 1956, 1981, 2000 och 2018)
§ 1. Föreningens namn, säte och verksamhetsår
Föreningens namn är: "Malmö Esperantoförening - Klubo Esperantista de Malmö".
Styrelsen har sitt säte i Malmö.
Föreningens verksamhetsår är kalenderåret.
§ 2. Föreningens ändamål
Föreningen är en sammanslutning av personer, som är intresserade av språket esperanto och
esperantorörelsen. Föreningen har till ändamål att i samverkan med andra esperantoorganisationer verka
för spridandet av det år 1887 av dr L. L Zamenhof offentliggjorda internationella språket esperanto, vars
principer fastställts i verket Fundamento de Esperanto.
Föreningens ändamål är vidare att genom information, kurser, föredrag osv. sprida kunskap om esperanto,
att genom diskussioner, tal- och tolkningsövningar ge sina medlemmar vana och färdighet i användningen
av språket, och att söka vidmakthålla och öka medlemmarnas intresse för rörelsen.
Föreningen, som är en ideell sammanslutning är i partipolitiskt och religiöst avseende neutral.
§ 3. Föreningens organisation
Föreningen utövar sin verksamhet genom följande organ:
a. Årsmöte
b. Ordinarie sammanträden i maj, september och
november
c. Styrelsen
d. Valberedning
e. Revisionen
f. Årskommittéer
§ 4. Medlemskap
Envar - även juridisk person - som är intresserad av och villig att stödja föreningen och dess
syften, kan medgivas inträde i föreningen efter anmälan hos styrelsen, som behandlar densamma.
Föreningen kan genom enkel majoritet av årsmöten eller ordinarie, ev. extra sammanträde, utesluta
medlem, som uppenbarligen motverkar föreningens intressen eller skadar dess anseende. Uteslutning
beslutas därvid på förslag av styrelsen.
Uteslutning bör ej beslutas, innan medlem haft tillfälle att yttra sig.
§ 5. Årsmöte och ordinarie sammanträden
Årsmöte, föreningens högsta beslutande organ, hålles senast den 15 mars på tid och plats, som styrelsen
bestämmer.
Ordinarie sammanträden hålles i maj, september och november på tid och plats, som styrelsen bestämmer.
Skriftlig kallelse till årsmöte och ordinarie sammanträde skall sändas till samtliga medlemmar minst en
vecka före årsmötet resp. sammanträdet.
I kallelsen skall finnas dagordning upptagande de ämnen som skall förekomma till behandling vid
årsmötet resp. ordinarie sammanträdet.
Publicering i medlemsbladet La Folio (Ponto) gäller som skriftlig kallelse.
Vid årsmöte behandlas följande frågor:
1. Val av ordförande för årsmötet.
2. Godkännande av dagordning.
3. Justering av röstlängd.
4. Val av en person att jämte ordföranden
justera protokollet.
5. Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande.
6. Styrelsens årsberättelse.
7. Revisorernas berättelse.
8. Fråga angående ansvarsfrihet för styrelsen.
9. Fastställande av medlemsavgift för det
kommande kalenderåret.
10. Val av ordförande.
11. Val av övriga styrelseledamöter.
12. Val av revisorer och suppleant.
13. Val av studiekommitté och
studiesekreterare.
14. Val av informationskommitté och
informationssekreterare.
15. Val av programkommitté och
programsekreterare.
16. Val av diverse funktionärer.
17. Val av valberedningskommitté.
18. Beslut om reseersättning till årsmöten för
Svenska Esperantoförbundet och
Esperantoförlaget.
19. Val av ombud till årsmöten för Svenska
Esperantoförbundet och Esperantoförlaget.
20. Ev motioner till MEF:s årsmöte och SEF:s
årskongress.
21. Diverse rapporter.
Som årsmötets/ordinarie mötets beslut gäller den mening som omfattas av mer än hälften av de
närvarande röstberättigade medlemmarna. Vid lika röstetal har mötesordföranden utslagsröst. Om mötet
så beslutar, skall val ske med slutna sedlar.
Vid ordinarie sammanträde i maj beslutas om sommarens och höstens program och görs ev val.
Vid ordinarie sammanträde i september beslutas om höstens kurser och väljs kommittéer för höstens
arrangemang.
Vid ordinarie sammanträde i november beslutas om vårens program och kurser, prenumeration på
tidningar samt väljs kommittéer för vårens arrangemang.
Ärenden, som syftar til1 beslut vid föreningens årsmöte eller ordinarie sammanträden, skall skriftligen
vara styrelsen tillhanda senast 1 månad före årsmöte resp. ordinarie sammanträde. Ärenden, som ej varit
upptagna på dagordningen, får ej på årsmöte eller ordinarie sammanträde företagas till avgörande.
Med "val av div. funktionärer” vid årsmöte avses av styrelsen föreslagna funktionärer utanför styrelse och
kommittéer, såsom tillsyningsman för föreningens lokaler, redaktör, teknisk redaktör för föreningens
medlemsblad La Folio, bibliotekarie/arkivarie ävensom övriga funktionärer med uppdrag, som är
nödvändiga för föreningens arbete.
Varje medlem i föreningen äger en (1) röst. Röstning genom ombud får ej förekomma.
§ 6. Extra sammanträde
Extra sammanträde hålles, då av styrelsen så anses erforderligt eller då sådant skriftligen, med angivande
av anledningen, begärts av minst 10 medlemmar. Vid sådant sammanträde gäller i tillämpliga delar vad
som i § 5 sagts om årsmöte och ordinarie sammanträden.
§ 7. Styrelsen och dess arbetsuppgifter
Styrelsen består av fem ledamöter: Ordförande, vice ordförande, sekreterare, vice sekreterare och övrig
ledamot.
Ordföranden och styrelsen i övrigt väljs av årsmötet för en tid av ett år. Avgående ledamot kan återväljas
obegränsat antal gånger. Valet skall ske med slutna sedlar, om årsmötet så beslutar.
Föreningens ordförande är automatiskt även styrelsens ordförande. I övrigt konstituerar styrelsen sig
själv.
Föreningens firma tecknas av styrelsen i sin helhet eller av ordföranden och annan styrelseledamot, två i
förening.
Styrelsen är föreningens verkställande organ och skall i sin helhet övervaka och ansvara för föreningens
skötsel. Styrelsens medlemmar är gemensamt ansvariga för kassans förvaltning.
Styrelsen är beslutsmässig om, efter allmän kallelse, tre ledamöter är närvarande och om beslutet ense.
Vid lika röstetal gäller den mening, som ordförande biträder.
Ordföranden har att leda föreningens och styrelsen sammanträden, att uppgöra föredragningslistor för
styrelsens och föreningens sammanträden, att sammankalla styrelsen till dess sammanträden, att justera
protokoll enligt § 8, första stycket, att vara föreningens officielle representant, att i egenskap av
föreningens främste ledamot övervaka stadgarnas efterlevnad och att tillsammans med sekreteraren tillse
att av föreningen fattade beslut verkställes.
Vice ordföranden har att biträda ordföranden och att vid förfall träda i dennes ställe.
Sekreteraren har att följa upp av styrelsen och föreningen fattade beslut och att kontinuerligt följa
enskilda funktionärers och kommittéers verksamhet.
Vice sekreteraren har att biträda ordinarie sekreteraren och att vid förfall träda i dennes ställe.
Vid konstituerande styrelsemötet fördelas arbetsuppgifter, t ex förande av protokoll, uppgörande av
verksamhetsberättelse, ekonomisk förvaltning och matriklar.
För sina förbindelser ansvarar föreningen endast med sina tillgångar.
Styrelsen får ej ingå ekonomiska förbindelser eller sätta föreningen i skuld utan föreningens godkännande
vid årsmöte eller sammanträde.
Styrelsen skall samarbeta med enskilda funktionärer samt med de årskommittéer, som utses av årsmötet,
och med övriga tillsatta kommittéer.
Endast föreningen har rätt att förfoga över fonder, stiftelser, stipendier och sådant kapital, vars avkastning
skall nyttjas för särskilda ändamål.
§ 8. Protokoll
Protokoll vid årsmöte, ordinarie och extra sammanträden samt vid styrelsens sammanträden föres av den
som utsetts på konstituerande styrelsemötet eller dennes ersättare samt justeras av fungerande
ordföranden vid det sammanträde, som protokollet avser.
Alla protokoll skall även godkännas av på mötet utsedd justeringsman.
§ 9. Valberedning
Valberedningen utses av årsmötet till ett antal av 2 personer, av vilka en får tillhöra styrelsen. Det åligger
valberedningen att framkomma med förslag till kandidater för styrelse, årskommittéer, tillfälliga
kommittéer och enskilda funktionärer vid val, som företas vid föreningens årsmöte och sammanträden.
§ 10. Revision
För granskning av föreningens räkenskaper väljes årligen vid årsmötet utanför styrelsen två revisorer med
en suppleant.
Räkenskaperna skall föreligga avslutade och tillhandahållas revisorerna senast 20 dagar före årsmötet.
Revisorernas berättelse skall vara inlämnad till styrelsen ordförande senast 7 dagar före årsmötet.
Revisorerna skall under arbetsåret följa styrelsens räkenskaper och förvaltning samt vid årets slut avge
skriftlig berättelse härom.
§ 11. Årskommittéer och deras uppgifter
Samtliga årskommittéer utses vid årsmötet och har ledamöter inom och/eller utom styrelsen med ett antal
ledamöter, som bestämmes för varje år särskilt. Inom årskommittéerna väljer årsmötet en sekreterare med
uppgift att vara sammankallande. Samtliga årskommittéer har att i förväg inför styrelsen för dennas beslut
föredra planerade åtgärder.
Då årskommitté lämnat förslag till styrelsen, blir ordföranden i sådan kommitté (eller annan
kommittéledamot, som satts i ordförandes ställe) adjungerad ledamot vid det styrelsesammanträde, som
behandlar förslaget.
Informationskommitté för allmän information i massmedia, föredrag om esperanto för allmänheten och
inför icke-esperanto-föreningar, affischering i Malmö, utbildning av informatörer etc.
Informationskommittén planlägger utställningar på allmänna lokaler, mässor o. dyl. samt interna
utställningar, avsedda för esperantister.
Studiekommitté med uppgift att planlägga kursarbetet, föreslå och utbilda kursledare och verkställa
rapporteringar. Studiekommittén samarbetar fortlöpande med informationskommittén.
Studiekommittén inbjuder till och anordnar examina samt håller kontakt med svenska sektionen av ILEI.
Programkommitté med uppgift att föreslå och informera om interna föreningsarrangemang.
§ 12. Avgifter
Medlem erlägger i förskott en årsavgift, vars storlek bestämmes av föreningen vid dess ordinarie årsmöte.
Medlem, som inte erlagt sin årsavgift före mars månads utgång, anses ha automatiskt utträtt ur
föreningen.
Erlagda avgifter återbetalas inte.
§ 13. Anslutning till annan organisation
Anslutning till, eller utträde ur, esperantoorganisation eller annan organisation, som innebär ekonomiska
förpliktelser för föreningen och dess medlemmar, kan endast ske efter beslut vid årsmöte och med minst
2/3 majoritet av vid årsmötet närvarande medlemmar. Beslutet skall omprövas vid årsmöte, när de
ekonomiska förpliktelserna ändras.
§ 14. Tvister
Tvister skall hänskjutas till avgörande genom allmän domstol.
§ 15. Ändring av stadgarna
Förslag till tillägg eller ändring av dessa stadgar skall skriftligen vara inlämnat till styrelsen minst en
månad före årsmöte. För ändring fordras att årsmötet beslutar därom med minst 2/3 röstmajoritet av vid
årsmötet närvarande medlemmar.
§ 16. Upplösning
Föreningens upplösning kan fastställas, om beslut därom fattas vid två på varandra följande årsmöten.
Dock fordras vid varje årsmöte minst 2/3 röstmajoritet bland de närvarande medlemmarna.
Föreningen kan dock ej upplösas, så länge minst fem medlemmar vill upprätthålla densamma.
I händelse av föreningens upplösning skall dess tillgångar tillfalla Svenska Esperanto-Förbundet.
§ 17. Ikraftträdande
Dessa stadgar träder i kraft den 21 februari 2018, från och med vilken dag föreningens tidigare stadgar
upphör att gälla.
Varje föreningsmedlem erhåller ett exemplar av stadgarna. För vid årsmöte ej närvarande medlem och för
ny medlem innebär erläggande av årsavgift även godkännande av dessa stadgar.
Ovanstående stadgar har antagits vid
föreningens årsmöte den 21 februari 2018.
Sten Svenonius Per-Olov Johansson
Ordförande Vice ordförande
Medlemskap
Som medlem i Malmö Esperantoförening får du informationsbladet La Folio 6 ggr per år med uppgift om program, fester, auktioner, kurser och annat som sker i klubben. Som medlem deltar du gratis i nybörjarkurs när minst 3 deltagare anmält sig. På möten får du kaffe utan kostnad. Du får tillgång till ett bibliotek på 3.000 böcker och mängder av tidningar på Esperanto. Du stöttar verksamheten kring esperanto i södra Sverige och är välkommen att medverka om du så önskar.
- Alternativ 1: Livslångt medlemskap 200 kr
- Alternativ 2: Årligt medlemskap 100 kr
Du blir medlem så snart avgiften kommit oss tillhanda. Kontakta oss enligt något av de två möjligheterna i "Kontakt" för närmare information om betalsätt (swish, banköverföring eller kontant).
Göteborg
Esperanto-Societo de Gotenburgo organiserar kurser, föredrag på och om esperanto, kulturell verksamhet med anknytning till esperanto och opinionsbildning om språklig jämlikhet i internationella kontakter. Vi har ett bibliotek i Stannum på Östadsvägen 68. Där finns ett par tusen böcker och en arbetsyta för besökare. En del av böckerna kan köpas i föreningens nätbokhandel.
Du kan läsa mer om vår verksamhet på vår hemsida www.esperanto-gbg.org.
Kontakt
Medlemskap
Som medlem i Göteborgs Esperantoförening får du både medlemstidningen La Espero och föreningens medlemsbrev. Du har rösträtt vid klubbens årsmöte. Du stöttar verksamheten kring esperanto nationellt och lokalt, bjuds in till att nätverka och samarbeta. Välkommen!
Postgiro 436 12-1, Esperanto-Societo de Gotenburgo
Historik
Göteborgs Esperantoförening grundades formellt 1956 som en sammanslagning av två tidigare esperantoföreningar. Den första esperantoföreningen i Göteborg grundades 1892.
Stadgar
Stadgar för Esperanto-Societo de Gotenburgo (Göteborgs Esperantoförening)
§ 1
Esperanto-Societo de Gotenburgo har till uteslutande syfte att verka för utbredandet och befästandet av det av Dr Zamenhof år 1887 offentliggjorda internationella språket "Esperanto".
§ 2 Medlemskap
Till medlem i föreningen kan antagas varje person som är kunnig i eller håller på att lära sig Esperanto. Dock kan den, som ej är kunnig i språket, men som är intresserad för och villig att stödja rörelsen och dess syften, även vinna inträde i föreningen. Ansökan om inträde i föreningen förelägges styrelsen, som beviljar eller avslår ansökan. Medlemskap upphör om medlem under en tid av ett år ej erlagt medlemsavgift. Vidare kan föreningen genom omröstning utesluta medlem som uppenbarligen motarbetar föreningens intressen.
§ 3 Avgifter
Varje medlem erlägger en årsavgift, vars storlek bestämmes vid årsmötet.
§ 4 Styrelse och förvaltning
Vid årsmötet väljes en styrelse, som skall bestå av minst 3 ledamöter. Styrelsen väljes för 2 år i sänder, men så att halva antalet ledamöter avgår växelvis varje år. Ordförande och kassör väljes var för sig av årsmötet. Styrelsen har att inom sig fördela återstående poster mellan de övriga ledamöterna. Styrelsen är föreningens verkställande organ och skall i sin helhet övervaka och ansvara för föreningens skötsel och ekonomi. Styrelsen utgör också fondkommitté för Textilarbetare E.S. Nilssons ideella fond. Denna uppgift kan delegeras till en av styrelsen särskild utsedd fondkommitté. Styrelsen bör planlägga föreningens arbete, utreda och avgiva utlåtande över de frågor, som skall behandlas vid föreningens sammanträden, samt vidtaga de åtgärder, som erfordras för föreningens framgång. Styrelsen är beslutmässig om tre ledamöter är närvarande och om beslutet ense. Vid lika röstetal gäller den mening, som ordföranden biträder.
§ 5 Sammanträden
Medlemmarna kallas till sammanträde på sätt som föreningen beslutar. Årsmöte skall hållas senast under mars månad, varvid följande frågor behandlas:
- Styrelsens och revisorernas berättelser
- Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
- Val av styrelseledamöter
- Val av två revisorer och en ersättare
- Fråga om medlemsavgifternas storlek
- Övriga frågor
Föreningens ärenden avgöres genom enkel röstövervikt. I händelse av lika röstetal äger ordföranden utslagsröst. Vid frågor angående stadgeändring eller föreningens upplösning erfordras dock 2/3 majoritet.
§ 6 Revision
På årsmötet utses två revisorer jämte en ersättare. Dessa skall under arbetsåret följa styrelsens räkenskaper och förvaltning, samt lämna skriftlig revisionsberättelse. Räkenskaperna skall föreligga avslutade och tillhandahållas revisorerna senast fjorton dagar före årsmötet. Revisorernas berättelse skall vara avlämnad till styrelsen senast fyra dagar före årsmötet.
§ 7 Stadgeändring
Förslag till tillägg eller ändring av dessa stadgar skall vara skriftligt avfattat samt vid allmänt sammanträde uppläsas. Därefter hänskjutes förslaget till styrelsen, som till nästkommande ordinarie årsmöte lämnar sitt utlåtande, varefter frågan av föreningen avgöres. För antagande av dylikt förslag fordras en majoritet av två tredjedelar av de närvarande medlemmarna.
§ 8 Föreningens upplösning
Förslag om föreningens upplösning framlägges och behandlas på samma sätt som stadgeändringsförslag.
I händelse av föreningens upplösning skall föreningens tillgångar tillfalla Svenska Esperanto-Institutet.
Stadgarna antogs första gången den 26 mars 1956 och reviderades 27 mars 2001, 28 mars 2016 samt 26 mars 2017.
Uppsala
Kontakt
Esperanto-Societo de Upsalo har ingen egen lokal utan vi brukar träffas i en skollokal i centrum ungefär en gång i månaden. Träffarna har varierande program. Det kan till exempel handla om allsång, föreläsningar eller novelläsning. Ibland gör vi utflykter till sevärdheter i staden.
e-postadress:
Medlemskap
Som medlem i Uppsalas Esperantoförening får har du tillfälle att träffa andra med samma intresse för språk och esperanto. Du har rösträtt vid klubbens årsmöte. Du stöttar verksamheten kring esperanto nationellt och lokalt, bjuds in till att nätverka och samarbeta. Välkommen!